MLundmark

Gaaah ja blir galen, på mej själv, på människans extrema prydhet, på snön och på den idealbild som förväntas av alla. Ikväll ska vi på fest hos Zacke och ja har bytt kläder typ 5gånger, enbart för att jag själv tror att ja inte passar i vissa saker.. och de är enbart för de förbannade idealet som tränger sej på och smyger in i varje hörn och kant. Bläch ! Och de som är ännu värre att efter mina radikalet i garderoben så hittar ja ändå int nå som duger, helst skulle ja vilja ta på mej snowboardkläderna å bara åka.. åka bort alla bekymer. Eller så skulle ja bara vilja ta på mej en stor jävla mjukiströja ett par nötta mjukisbraller och dra en filt över skallen och lyssna på cash. Han är terapi för mitt inre..

Allt känns nött och trasigt, som typ ett löv om hösten.. Från att sitta på trädet och vara grönt färskt och blommande så blir de lite gulnat i kanten och sen blir de helt gult och brunt, sen faller de och ligger på marken tills de torkar ut och nån trampar på de så att de löses upp till små smulor. Hah poetiskt. Sen kommer en kall vinter som tar död på den mesta livskraften, men de ska man inte yttra sej om Nej de ska man inte säga nå. För man ska vara glad. Så är de, de står i regelboken.. okey de gör de inte men nästan, me osynlig skrift står de "Du skall icket bedriva tiden med tunga tankar, du skall ignorera de mesta som ligger under 5/10 på känsloskalan. Du skall se ut som dom flesta, bli en grå massa av likadanhet"

" What's the matter with the clothes I'm wearing
Can't you tell that your tie's too wide
Maybe I should buy some old tab collars
Welcome back to the age of jive
Where have you been hidin' out lately, honey
You can't dress trashy
'Til you spend a lot of money
Everybody's talkin' 'bout the new sound
Funny, but it's still rock and roll to me .. "

Ge mej Rock n' Roll, ge mej sommar, ge mej ett självideal om hur de är att vara en nomal människa, ge mej svart på vitt.. Låt mej vara jag.

Nu kommer frida å johan, så ska va ite social innan vi gibbar till zackemannen.