MLundmark

Det är ett idogt jobb att driva ungdomen ut ur sin kropp, Jag har vart kär men där jag är finns inget hjärta att ge bort. Jag saknar ord. Jag saknar tankar dom jag har är gamla, Användna på mörka platser som jag hellre glömmer än har kvar. Nåt slags rekord är satt i att fly så långt bort från sig själv man kan, Härlig bloody Mary blev förfärlig när allt tog slut i en krasch, Där jag gick sönder å gav bort mig själv till andra bit för bit. När jag var klar fans inget kvar. Jag vände inåt o kom ut. Som nånting nytt nåt ljust jag hade velat visa upp för dig.Men du var färdig klar o vidare sa "tack men nej"..

Det här var åren när jag sa JA till allt utan förbehåll, Det ledde bara till problem som var långt bortom min kontroll. Linjen är tunn å alltid nära till allt som är grönt o grant. Rim å reson. Bot o bättring. Ge mig en chans till jag kan, I sena nätter efter fester tänker efter vad är sant, Klumpig ful o fumlig slog mig matt för att jag inte fatta att, Jag aldrig kommer att förstå nånting livet bara blir. Det skrämde andan ur mig sen gömde jag mig i ytterfil, Din nya kille är smart o pratar fort med svåra ord om allt han gjort. Jag muckar gräl med allt det där jag också vill men inte törs, Först efteråt blir saker klara varför ska det vara så. Om några år kan vi springa på varandra o säga så illa kan det gå..
Aldrig rätt tid. Aldrig rätt plats. Det kommer aldrig finnas nåt som heter rätt tid rätt plats
Jag ser tillbaks på mörka moln som heter ånger sorg o skam. Dom kanske krossar mig en dag men till dess var det jag som vann..                              - Markus Krunegård