MLundmark

Tänk på hur alla känslor och sinnen kan ändras på bara en sekund..  Hur det man var så säker på att man kände, helt plötsligt kan kännas så fel.. jag är inte säker på vars ja står, på hur stadig min mark är. Jag är inte säker på om marken under mej kommer hålla elelr om jag kommer falla ner i ett svart hål. Tänkt om mina vingar går sönder ? hur man kan vara så fäst vid något som ändå sen kommer smälta bort. Jag är mitt uppe i min mentala istid. allt står stilla, fruset. jag fryser trots att jag har 10000 grader i mitt rum. Men antar att detta egentligen bar är mitt eget fel, jag analyserar och funderar för mkt. Jag vet egentligen att de ine är som jag tror. men är de inet så att man ska följa magkänslan ? kvinnlig intitution kallas de inte så ? Mina sinnen säger åt mej att backa, att låta dej passera.

Jag brukar se mej själv leva i en såpbubbla, en bubbla där bara jag får plats. Där ingen kan komma in och ta mej. Där jag får vara ifred och tänka mina jävla fucking tankar. En såpbibbla boll bubbla är vacker och shiny på utsidan men kan lätt spricka. Jag är fruktansvärt nära på att spricka.. jag tejpar igen varje liten spricka jag ser, men dom blir bara fler och fler. snart är hela min bubbla täckt med tejp. jag måste utvidga min bubbla, eller ta bort tejpen och låta bubblan spricka. men om ja gör de, då ger de också inträde till andra i min bubbla, då blir den inte min längre, utan nån annans också. så är de alltid, allting är någons. Får se hur ja gör.. välkommen in, till min värld..

men jag smälter, min mentala istid är inte för alltid. lika snabbt som den fryser smälter den. Får se hur pass kall den är imorrn..


I'll edmit it, Im in love <3