MLundmark

Nu när man är 18 bast å värsta supermyndig och lagligt får skända sin kropp hur mycke  man vill så ska ja äntligen göra mina efterlängtade tatueringar.. haha skända, ofta ens.. göra den vackrare snarare enligt mig. Ja iaf, har ju många idéer om vad ja ska göra och har lite svårt att välja vilken ja ska börja me. Men de blir nog att börja på underarmen, skriva Keep on rocking in the free world och en old school stjärna, sen blir de att göra en örn på ryggen.

Och nu kommer nån viktig jävel och ska bry sej och ge en föreläsning om hur man ska tänka sej för, motivet ska betyda nått, "tänk att den kommer sitta där forever och hur blir de när du är 40?! " Men då är grejen såhär, örnen har ja tänkt göra sen ja va 15 år så den ligger de mycke tankar och känslor bakom, en örn står för Freedom, Independence, Strengh vilket genom åren har betytt och vart mycke för mig. Och texten är så jag, den har också me frihet och självsstryka att göra, plus att de är Rock n' roll vilket är mitt liv och mitt levnadssätt. Awsome !

Men för att återgå till dessa cyniska personer som bara tror att tatueringar på en 18åring är ett infall som man kommit på dan innan, grymt irriterande.. lite diskriminerande nästan. Varför skulle en 40 åring ha ett mer moget tänkande än en 18åring, bara för att dom är närmare döden och behöver dras me gaddningen i minst 20 år mindre än 18åringen ?! Hallå, varför är de så rätt att en tant på 50år får ha ett infall och göra nått skitfult bara för att hon är 50 ? Varför ger livserfarenhet en rätt att göra nått man kommit på dan innan och som är svinfult ? Orättvist tänkt som fan tycker jag. De kan väl vara lika lejt vare sej man är 18år eller 45år..

Men då och då kommer dessa disskutioner upp och man får höra olika synpunker varje gång, men nått återkommande är "Vilket motiv ? Hur kan du välja de ? De bli väl inte så snyggt ?" och "Vars ska den sitta, tänkt på jobbet i framtiden, de ska väl inte synas så mycke.." Motivet är väl ändå upp till en själv vad man vill ha och vad som betyder nått för en själv, de spelar väl ingen roll och de blir en döskalle eller en liten blomma, så länge man är nöjd med den själv. Och tydligen ska man ju helst ha nått unikt (helst självritat), speciellt och tidlöst, men jaha.. tänkt om ja vill ha samma tatuering som ja såg på bruden på stan. Gör de gaddningen till en ful tatuering ? Tänk om ja vill ha just dedär motivet som ja älskar och tycker är skitsnyggt nu men är lite 2009-tal ? Gör de gaddningen till en ful tatuering ? Ska man välja en tatuering för att man själv tycker den är snygg eller för att den ska passa andras åsikter, tankar och tid. Ska man välja en tatuering som är jaja-okey-snygg bara för att den är tidlös ? Är inte poängen me gaddningen att man själv ska älska den no matter what ?!!! OCH poängen me en tatuering är väl ändå också att den ska just synas, ingen vill väl göra en tatuering i skrevet bara för att ingen ska se den..
 
Men visst är de så att man ska tänka sej lite för, de tycker ja absolut. Men man kan inte välja sin tatuering och placering baserat på vad andra säger och tycker. Vill man ha en bajskorv i pannan och tycker de är jättesmart, jaha men gör dedå. De är ju faktiskt bara en själv de drabbar, ens polare får ju int tatueringen bara för att jag har gjort den och dom tycker de är fel. Tatueringar smittar inte så käft ! (Jag tycker verkligen inte att nån ska göra en bajskorv i pannan för de vore en fruktansvärt dålig idée men You get my point. Nog tycker ja man kan råda till när nån ska tatuera sej, men inte försöka tala folk ur de.)

Jag älskar gaddningar och piercingar, tycker bara att kroppen blir finare. Givetvis passar kanske inte alla i piercingar men gaddningar är lätt nå av de sexigaste som finns och ALLA kan ha de. 

Uppdate:
Glömde skriva att min åsikt om tatueringar förutom att de är snyggast å ja tycker alla borde gadda sej, är att även om man gör nå typiskt "18årigt" som kanske int är så poppis när man är 45 så kan man ju ändå minnas och tänka hur man tänkte då.. behålla lite av ungdomen.. Som sagt, vem bryr sej om 100 år !!