MLundmark

Jag har tänkt mej att börja skriva lite mer seriöst än mina senaste liet fjolliga inlägg, mog kan bamse sagor och sikter vara kul ock läsa de me.. Men iaf så är ja så frktansvärt less. Less på pojkar, ja förlåt men de är sant. Orkar inte me pojkars dåliga argument och gnäll. Visst ja tycker om er som fan allihop ( ingen speciell med ren generellt) men asså de blir för mycke ibland. Som tex, de skulle inte skada att ha en till tjej i klassen.

När alla vännerna gått hem,då börjar man tveka om taniga tal. Ensam i världen, här är jag. Är jag starkt eller svag ? Spelar ingen roll.När varje sekund känns som en minut, jag inte hittar ut. När alla mina vänner är som ljus, ett ljus som brinner ut. när varje veke bär en knut. - GT

Hur kan nått så rätt kännas så fel ? Kanske för de som är fel känns rätt. Vafan ska man göra ? Bakom mina solglasögon kan ja vara vem jag vill. Där kan ja skita fullständigt i va folk tycker och säger, varför ska man beöva glasögon till de ? Självklart menar ja inte att bara gå omkring och va helt off och obrydd, men bara att se skillnad på vad man ska ta åt sej å inte.. To bad boy, men de här är min stil.

Asså när de ringer, då kan de vara vem som helst. Man kan aldrig veta.. Ett samtal kan förändra ens liv eller hur ?! Och samtidigt så är de så kul när nån ringer. För när man ser ett missat samtal på mobilen och de är ett nummer man inte känner igen eller dolt då känns du ju lite surt.För när de ringer måst man väl svara.. typ..